Vi satsar på en attraktiv miljövänlig och socialt hållbar kollektivtrafik och vill att även bilisterna ska välja kollektivtrafiken. Citybanans öppnande har redan gett ett stort ökat resande. Vi introducerar elbussar och självkörande bussar som kommer att förändra vardagen för våra resenärer. Program Kistagrenen bygger broar mellan Ulvsunda och Helenelund men också mellan olika samhällsaktörer, boende, skolor och företag.

Redan idag står SL-trafiken för över hälften av Sveriges sammanlagda kollektivresor. Samtidigt växer Stockholm och om bara 8 år har huvudstadens invånare blivit 330 000 fler. Men ska vi kunna hantera befolkningsökningen behövs en ny och breddad syn på det hållbara resandet. Vilka utmaningar står vi inför och hur ska vi hantera dem?

Är du intresserad av att börja jobba med persontransporter? Välkomna till vår branschdag som anordnas av Transportföretagen/Sveriges Bussföretag tillsammans med Tågoperatörerna, Taxiförbundet och Arbetsförmedlingen. Här får du information om yrken som bussförare, lokförare och taxiförare. Dessutom kommer det att finnas möjlighet att prata med utbildningsarrangörer och få direktkontakt med arbetsgivare.

Kontaktperson: Maria Sjölin Karlsson, branschutvecklare på Transportföretagen.

Idag pendlar lika många med stombussarna som med pendeltåget, men framkomligheten för bussarna är ofta mycket dålig.

Kommunerna, staten och landstinget är i stort sett eniga om att prioritera kollektivtrafiken i vägnätet. Politiken gör utspel och lägger pengar på omfattande utredningsarbeten. Det finns med andra ord stor potential för snabba, kostnadseffektiva åtgärder som kan förbättra busstrafiken i närtid. Ändå upplever bussresenärerna inga eller få märkbara skillnader. Vad beror det på och vad krävs av oss för att något ska ske?

Hur ser utvecklingen av kollektivtrafiken ut i europeiskt perspektiv. Hör UITPs generalsekreterare Mohamed Mezghani berätta om utmaningar och möjligheter samt därefter en diskussion tillsammans med branschcheferna för de arrangerande organisationerna.

In Tallinn free public transport is already in place for its citizens. Now the plan is to move forward with the rest of Estonia. What do the Estonians want to achieve and what are the main obstacles?

Hur jobbar operatör och RKM för att utveckla och säkerställa rätt kompetens? Ta del av Keolis erfarenheter från sin trafikskola och Svensk Kollektivtrafiks nya koncept för certifiering av bussförare och förare som kör serviceresor.

Seminariet inleds av med en presentation (film) av Svensk Turisms ”Visit the Future” som beskriver den framtida besöksnäringen. Därefter en presentation av hur Kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland kreativt jobbat med resande i kollektivtrafiken. Seminariepunkten avslutas med en diskussion om hur framtida besökare transporterar sig till och från sina besöksmål.

Hur Trafikförvaltningen SLL har förberett sig inför Dataskyddsförordningen och hur man fortsatt jobba efter 25 maj.

Kollektivtrafiken genomför en omfattande klimatomställning och huvuddelen av busstrafiken använder redan idag förnyelsebara drivmedel. På seminariet presenteras det aktuella miljöprogrammet som Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik uppdaterat. Dessutom redovisar SLL den omställning som har genomförts i Storstockholms lokaltrafik.

Att erbjuda olika typer av mobilitetstjänster för boende på landsbygd och i mindre tätorter i kombination med kollektivtrafik kan ge ökad tillgänglighet och minskat behov av att resa med egen bil. I två forskningsprojekt identifieras användarnas behov, hinder, möjligheter och önskemål om mobilitet på landsbygden. Samåkning på landsbygd finns redan idag. Går det att gifta ihop kollektivtrafiken på landsbygden med samåkning och andra mobilitetstjänster? Ett storskaligt demoprojekt för kombinerad mobilitet på landsbygd och i mindre tätorter planeras i Västra Götalandsregionen.

EU-kommissionens lagförslag processas via EU institutionerna till Sverige och våra beslutsinstanser innan lagarna fastställs. På detta seminarium beskrivs beslutsprocesserna och de viktigaste nya och kommande lagar som påverkar den svenska kollektivtrafiken.

About the session The EU Commission's bills are processed through EU institutions to Sweden and our decision-making bodies before the laws are established. This seminar describes the decision-making processes and the most important new and upcoming laws that affect Swedish public transport in the near future.

Otrygghet kan innebära både minska resande och rekryteringsproblem. Hur kan vi skapa en ökad säkerhet och trygghet hos ombordpersonal och resenärer?

Strategies for Combined Mobility with examples from Stockholm, Helsinki, Gothenburg, Copenhagen and Oslo.

Will automated vehicles (AVs), sharing applications and IoT revolutionize individual and public transport in urban areas? How could a transition towards ‘Smart Mobility’ be organized, financed and operated? Which parts – if any – of smart mobility will need to be subsidized, and which parts will be for profit? How should the PTA’s adapt in order to include ‘smart mobility’ within a strengthened mandate of social inclusion and urban life quality?

En diskussion kring upphandling och tillit. Hur fungerar samverkansavtal i kollektivtrafiken? Hur ska man resonera kring upphandling, drift och underhåll? Vi får ta del av goda exempel från Pågatåg och erfarenheter från både beställar- och leverantörsssidan. Samverkan oerhört viktigt i en avtalsrelation. För bästa utfall av avtalsrelationen och därmed samverkan är det viktigt att beställaren vet vad man vill uppnå. Vilka mål vill man uppfylla? Det styr vilket val av affärsmodell man ska göra.

Vilka är framtidens drivmedel för kollektivtrafiken? Är det biodrivmedel, elektricitet eller vätgas som på sikt kommer att ersätta de fossila drivmedlen, eller är det kanske en mix av alla alternativen som gäller? Kommer det finnas tillräckligt med biodrivmedel till omställningen av fordonsparken? Frågorna diskuteras under seminariet med forskare och representanter för bilindustri och drivmedelsindustri.

Rent kommersiell linjebusstrafik har i princip inte utvecklats sedan den nya kollektivtrafiklagen kom 2012. Vad beror det på och vilka utmaningar har busstrafikföretag som bedriver kommersiell linjetrafik? Vd Elisabet Angelin, Tomas Buss beskriver de utmaningar som finns.

Seminariet avslutas med en beskrivning av pågående projekt i Västra Götaland om tillträde till kollektivtrafikens infrastruktur. Leif Magnusson berättar om projektet där Sveriges Bussföretag, Västra Sveriges Bussbranschförening, Göteborgs stad, Jernhusen och Västtrafik deltar.

Vad skapar nöjdare kunder? Två kommersiella aktörer som toppar Svenskt kvalitetsindex kommer med sina bästa tips.

Vattenvägarna finns redan och många önskemål om nya linjer kommer upp regelbundet. Vad är det som gör att inte fler färjelinjer trafikerar i våra vatten? Vilka möjligheter och hinder ser olika aktörer? Frukost finns till dem som anmält sig i förväg. Anmälan är nu stängd, men du är välkommen att komma och lyssna utan frukost om du har seminariepass.

Oscar Carheden, Strömma, har arbetat med att utveckla kommersiell trafik både på land och vatten med bland annat "hop on hop off"-koncept inom sightseeing i flera nordiska storstäder. Han kommer dela med sig kring sina erfarenheter kring vad som begränsar och vad som skapar möjligheter för att få privata initiativ att investera i en utökad trafik på vattnet. Såväl skärgårdstrafik som mer hamnnära stadstrafik som binder samman stadens attraktioner och knutpunkter.

Karl Garme är teknologie doktor och arbetar med vattenburen urban mobilitet och forskning om skrovbelastningar och arbetsmiljö på höghastighetsfartyg vid KTH Marina system i Stockholm. Han kommer att tala om några olika projekt han driver i samarbete med Vattenbussen AB, KTH INDEK, VTI, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, SLL och kompetenscentret Lighthouse, för vattenburen kollektivtrafik.

Sonny Österman är strategisk planerare på Trafikförvaltningen SLL. Han kommer att tala om den allmänna kollektivtrafiken på vatten, i Stockholms län. Dels genom att beskriva nuläget och dels genom att ge en inblick i trafikförvaltningens långsiktiga planering.

I Juni överlämnade utredaren Anna Ulfsdotter Forssell utredningen ”Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare regler och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål ”(SOU 2018:44).

Under seminariet kommer Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv gå igenom förslagen och vad dessa kan innebära för företagen och upphandlare. Magnus Ljung, SKL, går igenom vad förslagen kan innebära för SKL-perspektivet. De bestämmelser som sannolikt påverkar offentlig upphandling i transportsektor mest är förslagen på processkostnadsansvar.

Sylvia Lindén kommer att tala om ämnet tidig dialog, vilka möjligheter finns mm.

Det byggs spårväg i flera städer runt om i Norden och en spännande utveckling pågår. I vilka städer byggs det och varför har de städerna valt att satsa på just spårväg? Bernd Reuss från Light Rail Day ger oss en överblick på de projekt som är igång just nu i Norden, medan Patrik Hesselius ger oss en snabb djupdykning i Uppsalas spårvägsplaner."

Det pågår idag ett antal BRT-projekt i Sverige. Helsingborgsexpressen och Karlstadstråket är två aktuella exempel, som vi kommer att få höra mer om under seminariet. K2 har utvecklat verktyg för bedömning och utvärdering av BRT-projekt om de verkligen uppfyller kraven på en BRT-standard.

Hur reser man på landsbygden i framtiden? Hur hänger tillgänglighet och rättvisa ihop? Hur funkar den anropsstyrda trafiken i Sverige idag? Under denna punkt har vi dels ett resonemang kring hur man kan mäta rättvisa och tillgänglighet utan att trassla in sig. Vi får också ta del av resultaten från Taxiförbundets uppdaterade rapport om den anropsstyrda trafiken "Sveriges hemligaste kollektivtrafik".

Vilka är utmaningarna när offentliga och privata aktörer ska samverka för framtidens kombinerade mobilitet?

Sceptic, Enabler or Master of MaaS: what roles could and should a PTA take in the developing world of new mobility services?

Självkörande bilar, förarlösa tåg, delningsekonomi, urbanisering och ett förändrat samhälle. Hur påverkar det oss? Danmarks Transportministerium tillsatte hösten 2017 en expertgrupp kring dessa frågor och på seminariet presenterar de vad de kommit fram till.

Det pågår idag ett antal projekt med autonoma fordon i kollektivtrafiken i Sverige och automatiserade lösningar i bussdepåer. Seminariet belyser de praktiska erfarenheter och lärdomar som kan dras av de pågående projekten. Vi kommer även att få höra om K2-projektet ”what you see is where you get” som handlar om möjligheterna med prediktiva realtidskartor som beslutsstöd i kollektivtrafiken.

Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken är av största vikt för att kunna öka attraktiviteten för resenärerna och för att skapa en kostnadseffektiv kollektivtrafik i de nordiska städerna. Seminariet tar upp två trafikföretags erfarenheter och förslag till förbättrad framkomlighet för busstrafiken. En forskarrapport från K2 visar på erfarenheter av framkomlighetsåtgärder från bland annat Köpenhamn.

Keolis kommer att presentera delar av deras framkomlighetsrapport. De kommer också lyfta samhällsnyttan av framkomlighetsåtgärder och hur den beräknas, samt ge konkreta exempel på framkomlighetsåtgärder och dess effekt.

Bergen’s contribution to the State initiated programme for "Smarter transport in Norway" is a collaboration between public and private actors. Data, smart ideas, technical solutions and insights are shared in order to benefit ordinary people – cooperation is a MUST!

Så här gjorde Kolumbus sin resa från att vara kollektivtrafikaktör till att bli mobilitetsutvecklare.

Hur påverkas social rättvisa av kollektivtrafikens utformning och planering? Ta del av forskningsresultat om fördelningseffekter av kollektivtrafiken i Stockholms län.

Den fortsatta utrullningen av ERMTS styrs av EU, den nationella planen samt Trafikverkets interna planering. Vad kommer att hända nu? Hur kommer det med bli med bidrag för ombordutrustningen i framtiden?

Kundernas förväntningar, tillsammans med den utveckling som sker inom inte minst betalfunktioner, fysiska som digitala, gör att resenärerna förväntar sig att det ska vara enkelt att betala för rätten att resa. Om fler personer ska välja kollektivtrafiken istället för bilen måste de både kunna och vilja resa kollektivt. Trafikförvaltningen SLL har de gjort det enklare genom ett nytt taxesystem och inom kort kommer resenärerna i Stockholms län att kunna betala och resa med hjälp av att” blippa” ett kontaktlöst betalkort i spärr och på buss.

Hur kan design locka nya resenärer, samt behålla de nuvarande? Hur tänker en helt kommersiell aktör om design? Att resa tillsammans kommer bli allt viktigare för ett hållbart samhälle, ett konkret exempel på Shared Economy. För att lyckas locka vaneresenärer att byta från bil till tåg, buss och spårvagn behöver trenden matchas med morötter. Design är en delmängd bland många andra. Johan Ekman har två koncept. Ekmanresor som arbetar B2C. temafärgen för detta är blått. Andra konceptet är Ekmanbuss som arbetar B2B. I båda koncepten ingår även guldfärg för att betona exklusivitet. Han kommer även beröra svårigheter med att få tillverkare att förstå designens betydelse i form av bl.a ökad kundnöjdhet, eller gäst som Johan brukar säga. Johan Larsvall har en gedigen erfarenhet att hjälpa tillverkare och trafikoperatörer att skapa en attraktiv resandemiljö, med hög nivå på estetik och komfort. Det har lett till en rad internationella designutmärkelser som kvitton på lyckade satsningar. Här kommer att visas exempel från samarbeten med SJ, SL, Bombardier, Arlanda Express, Stadler, Alstom med flera, hur designprocesser kan se ut. SAS har de senaste åren satsat på en ny uppdaterad design utvecklad med kunden i fokus. SAS levererar nu en tydlig ”blå” tråd som är anpassad för respektive miljö i resekedjan, digitalt, på marken och i luften. Hur har kunderna svarat på den blå tråden, och hur har SAS utvecklat sin design för att stärka varumärket och för att öka kundnöjdhet och betalningsviljan? Anna Wilson har en bred erfarenhet av flygnäringen, idag som VP Public & International Affairs på SAS. SAS har ett aktivt designarbete och har vunnit flera olika designpriser genom åren.

Att personal som arbetar inom kollektivtrafiken har erforderliga behörigheter är en viktig säkerhetsfråga. Till bara för ett par år sedan var den en väldigt svår uppgift för trafikföretag att kontrollera förarnas behörigheter. Sedan löstes det genom tjänsten BKY. Nu utvecklas tjänsten ytterligare med bland annat funktioner som gör det enkelt för upphandlare, transportköpare och trafikföretag att uppfylla det skärpta beställaransvaret som började gälla den 1 juli 2018.

För att utforma kollektivtrafiklösningar som är både kostnadseffektiva och kundorienterade gäller det att planera på såväl systemnivå som linjenivå. Nobina redogör för sina erfarenheter kring trafikplanering, och Skånetrafiken visar på sitt arbeta att utveckla kollektivtrafiken. Dessutom visar Urbanet Analyse exempel på hur resandet kan öka utan att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar.

Hur blir kollektivtrafiken ett mer attraktivt yrkesval? Idag förväntas busstrafiken i storstäderna rulla dygnet runt, med hög turtäthet och i en alltmer utmanande trafikmiljö. Samtidigt uppger förarna att arbetstiderna är den viktigaste faktorn för att de ska trivas på jobbet. Detta gör att kraven på arbetsgivarens arbete med att utveckla arbetstidsförläggningen och arbetsmiljön ökar. Keolis har tillsammans med Kommunal och med stöd från forskare genomfört ett projekt som utrett hur arbetstidsförläggningen ska gå till för att vara attraktiv för förarna, i linje med forskarnas rekommendationer samt effektiv för tjänsteplaneringen. Slutsatserna från projektet har resulterat i ett antal förbättrande åtgärder som nu genomförs. Transdev och Lingio har tillsammans utvecklat världens första öppna appkurs i yrkessvenska för busschaufförer, ett verktyg för språkutveckling som baseras på bussförarnas arbetsliv. Projektet är en del av Transdevs innovationsarbete och samtidigt ett led i Transdevs arbete för att utveckla branschen och bidra till samhället. Med appen hoppas Transdev kunna locka fler till bussföraryrket och underlätta för fler att lära sig svenska.

Hur ser framtidens bussar, tåg och båtar ut i kollektivtrafiken? Här får vi höra tankar från olika branschrepresentanter och hur de arbetar med att designa som är effektiva, mer miljövänliga och har god komfort.

Hans arbetar i ett nationellt projekt som utvecklat över 250 försteg i Lean. Han menar att organisationer måste ha ett fungerande produktionssystem enligt lean för att överleva digitaliseringens extrema utmaningar. Vad kan vi i kollektivtrafiken göra? Hur kan man tillämpa LEAN i kollektivtrafiken? Vad ska beställare och utförare tänka på? Med utgångspunkt i exempel från branschen får vi ökad kunskap och god råd

Införandet av elbussar och utvecklingen av batterier och laddinfrastruktur går snabbt. Anders är en av Sveriges främsta experter i dessa frågor. Blir det dyrare med elbussar än med andra drivlinor? Vad ska man tänka på när man står inför valet att välja elbuss?

När vi planerar för det nya kollektivtrafikslaget linbana gör vi det utifrån Västtrafiks generella arbetssätt för innovation. Metoden kallas service design eller tjänstedesign. I korthet går det ut på att allt utvecklingsarbete utgår från kunden. Vi sätter oss inte för att omedelbart börja skissa på lösningar; först måste vi förstå kundernas situation, upplevelser, mål och behov. Inte förrän vi gör det kan vi gå vidare och utveckla det nya konceptet och tjänster. För att förstå vad kunden har för förväntningar på linbanan har vi undersökt vilka allmänna perspektiv de har på det nya trafikslaget och har tagit med den kunskapen in i planeringen. Vi undersöker också mer specifika frågor som t.ex hur gondolen ska vara utformas interiört för en optimal kundupplevelse eller hur man skulle uppleva förekomsten av viseringsspärrar på linbanestationerna. Syftet är att få en linbana som i så hög grad som möjligt ger kunden en trygg, enkel och smart resa

Möt doktorander från K2 och KTH som forskar kring kollektivtrafik på Mötesplatsen. Vid denna tidpunkt kommer de att guida oss i sina forskningsfält som finns presenterade på posters i montern under alla mässdagarna.

Norra Sverige har blivit centrum för fordonstester. Mörker, snö och kyla ger förutsättningar för att göra rejäla test av fordonen. För att nå järnvägens mål om 95%s punktlighet kommer det krävas många åtgärder, en viktig åtgärd är förbättrade testmöjligheter både på nya och modifierade tåg. Hör om hur Rail Test Nordic arbetar för en kommersiellt driven testbana mellan Jörn och Arvidsjaur för att öka tillgänglighet och säkerhet i tågtrafiken.

The Norwegian railway reform opens up for competition on the complete Norwegian passenger rail network. A goal of the reform is to become more customer-oriented, to get more value for money, and to integrate rail services more efficiently with other mobility modes.

Satsningar på kollektivtrafik ses fortfarande allt för ofta som en utgift i kommunernas, landstingens och regionernas budgeterar. Men kollektivtrafik är inget självändamål. Olika aktörer i samhället, som resenärerna, kommunerna, landstingen, regionerna och staten, drar fördel av de nyttor som kollektivtrafiken skapar. Under seminariet kommer tre rapporter att presenteras som på olika sätt visar varför det är viktigt att satsa på kollektivtrafik.

I juni presenterades ett förslag om förändringar som berör färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor och riksfärdtjänst. Hör deltagare i utredningens expertgrupp berätta om förslagen.

How North Jutland PTA, Aalborg, turned their classic Public Transport plan into a Mobility plan.

Hur bokar kunden sin resa i framtiden? Kan bättre ruttoptimering spara kostnader? Vad efterfrågar framtidens kunder inom anropstyrd trafik och serviceresor? Är framtiden kanske redan här?

The SPACE project counts on 45 UITP participants from 18 countries aiming at placing public transport at the centre of the autonomous vehicles. Cities need to prepare for the transition, and the revolution of AVs is not about introducing a new technology, but about benefiting from the technology to change our approach to mobility and our travel behaviour.

Trafikverket tar vartannat år fram en basprognos för transportsystemet som visar resande och godsflöden i Sverige. Den senaste basprognosen gäller för 2040 och bygger på att investeringarna i plan 2018-2029 genomförs. Eftersom järnvägen har begränsad kapacitet på många delar är en viktig del vilket tågtrafikutbud som kan förutsättas givet att endast planen genomförs, något som Trafikverket kommer att berätta om under presentationen.

Why do some people use public transportation often? And why do some actively choose not to use it? These are the main issues in a large anthropological analysis titled “Why I choose public transportation”. The answers lie in a complex interaction between three basic parameters: our perceptions, our competencies and the current availability of transport solutions. In order to change ingrown mobility choices we have to start with these three parameters.

Årets bästa examensarbete på temat ”Kollektivtrafik på väg” koras. Juryn består av Helena Svensson (K2) ordförande, Lars Annerberg (Sveriges Bussföretag) och Lars Sandberg (Svensk Kollektivtrafik)

Samverkan skapar förutsättningar för kollektivtrafiken, men varför och hur? Forskning visar att det finns ett stort behov av samverkan mellan offentliga planeringsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå, samt mellan offentliga och privata aktörer. Det handlar till exempel om kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper och fastighetsägare för att nämna några.

Hur kan modern forskning kring beteendevetenskap hjälpa resenärerna att välja kollektivtrafiken? Med avstamp i nobelpristagarna Daniel Kahneman och Richard Thalers forskning lär vi oss hur nudging kan vara ett verktyg för ökat kollektivt resande. Vi får också insikt i några branschprojekt om nudging, vad som planeras och vad som varit framgångsrikt.

Stockholmregionen växer och alla som bor i eller besöker länet ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Nu bygger vi ut tunnelbanan för att möta behoven från en växande region. Föredraget kommer att berätta om projektens utmaningar och framdrift samt hur trafiken kommer att fungera när allt är klart. Vi kommer även beskriva den utbyggda tunnelbanan som en del i Stockholms framtida kollektivtrafiksystem.

Hur kan man arbeta med om Mobility management och påverkansarbete för att få resenärerna att välja kollektivtrafiken när man reser till arbetet?

Hur kan vi förenkla upphandling? Utredningen om förenklade upphandlingsregler har haft i uppdrag att föreslår förenklingar och minska antalet överprövningar. Hör den särskilda utredaren berätta om sina förslag. Vilken effekt har resandeincitament på resandet, kundnöjdheten och relationen mellan beställare och utförare? Vad säger forskningen i denna fråga?

Allt vi gör bygger varumärket. Låt dig inspireras av goda exempel, forskning och en internationell utblick som belyser hur vi i branschen skapar rätt förväntningar och upplevelser hos kunderna.

Movia’s strategy for fossil-free public transport without increasing ticket prices.

Planeringen av städer har traditionellt utgått ifrån ett relativt stort bilberoende. I Göteborg har man infört en ny arbetsmetod som utgår från riktlinjer för mobilitet och parkeringsplanering. Vilka möjligheter och förutsättningar finns i närområdet och vilket intresse finns hos exploatörer för att arbeta med mobilitetslösningar och åtgärder som kan minska behovet av bilparkering?

Modernisera Sverige med magnettåg. Magnettåg är ett alternativt kollektivt transportslag som har sitt genombrott i Asien på grund av sin tekniska/ekonomiska/ekologiska överlägsenhet. Det är snabba tåg som kommer i tid och byggs på bro/pelare (pyloner).

Growing ambitions: from fossil free to emission free.

Elektrifieringen ger effekter både på energieffektivisering och miljö. Vad når vi för mål och kan vi göra det kostnadsneutralt? Det blir även redovisning från starten av helt elektrifierad stadstrafik i Norrtälje och inledande lärdomar.

Kombinerad mobilitet eller MaaS är ett växande område där intressenter, utförare och teknikutveckling driver utvecklingen framåt. Möjligheterna finns idag och pilotprojekt genomförs för att utveckla tjänsterna tekniskt och användarmässigt. Möt representanter och forskare från nordens länder om läget och framtiden för kombinerad mobilitet i Norden diskutera frågor om tjänster med kombinerad mobilitet kan ge resenärerna trygghet, flexibilitet och enkelhet i både pendlingsresan och fritidsresan? Om kombinerad mobilitet är vårt val i en nära framtid när vi vill ha en bekvämare vardag?

Mobility as a Service brings every kind of transport together into a single intuitive mobile app. It seamlessly combines transport options from different providers, handling everything from travel planning to payments. Whether you prefer to buy journeys on demand or subscribe to an affordable monthly package, MaaS manages your travel needs in the smartest way possible. MaaS is an alternative to private car ownership. It makes worries about route planning, parking, and car maintenance a thing of the past, helping you go places easier and more efficiently than ever before. The MaaS concept was born in Finland where it already plays a key role in the national transport policy. What do our Nordic countries plan for MaaS today?

Transportsektorn och kollektivtrafiken är avgörande för samhällets funktion även vid krissituationer. Fungerar kollektivtrafiken även under sådana situationer? Erfarenheter från kriser, förberedelser som vidtas samt Trafikverkets nya samordningsroll inom området presenteras.

• Erfarenheter från dådet 7 april 2017 på Drottninggatan i Stockholm
• Förberedelser inför kriser – TPSAMS

What is required for the «Bussveien» BRT system to deliver the same quality as the metro? Automatic and optimised control of buses operating the Bussveien BRT system.

Ingår i seminariepasset.

Presentation of the tramway project in Tammerfors.

Vårt transportsystem står inför stora utmaningar, med stegrande klimathot och trängsel på gator och vägar. Växande grupper har svårt att ta sig till kollektivtrafikens noder. Och hur ska äldre kunna förflytta sig när de inte kan/vill köra bil? Stefan Fölster, Reforminstitutet, presenterar möjliga samhällsvinster av att påskynda övergången från privatbilism till fungerande kollektivtrafik.

Bus Nordic - New Bus specification for the Nordics. Elisabeth Andreasson, projektledare, berättar om arbetet med en gemensam nordisk standard. Kristine Wika Haraldsen beskriver sitt arbete med dynamiska kontrakt inom kollektivtrafiken. Roger Harkestad redovisar sina erfarenheter av anbud, balanserade avtal och hur utveckling av avtal kan bidra till att utveckla kollektivtrafiken. Idag finns det stora incitament i många kontrakt utan att vare sig produktionsvolym eller trafikupplägg förändras över tiden. Föredraget diskuterar därför behovet av mer optimala incitament och ger exempel på hur dessa över tiden kan utvecklas i linje med konsumenternas behov. Detta för att kunna stärka kollektivtrafikens bidrag till andra övergripande samhällsmål, som exempelvis minskad biltrafik. Analyserna ingår i ett K2-finansierat forskningsprojekt som leds av VTI, där kontrakt i Skåne och Stockholm har analyserats.

Trondheim och Umeå är bland de första städerna i Skandinavien som bestämt sig för att beställa elbussar. Roger Harkestad, Tide Buss och Fredrik Forsell, Umeå Kommun beskriver hur de kom fram till sina beslut att välja elbuss och varför de valde som de gjorde.

Intresset för autonoma fordon i kollektivtrafiken ökar. Redan idag bedriver olika trafikföretag ett antal testförsök. Här får vi ta del av några projekt: Nobinas testverksamhet i Kista, som har haft över 10 000 resenärer och Keolis som redovisar sina aktuella pilotprojekt både i Sverige och i andra delar av världen.

Vad är det som gäller och hur har det gått med den nya lagen om resenärsrättigheter? Genomgång av rättigheterna, konsekvenser och följder efter lagstiftningen trädde i kraft och inte minst reaktioner från resenärer och branschen.

Beslutet om höghastighetsbanorna är fattat och det kommer att ge påverkan på nationell-, regional- och lokal nivå. Hur säkerställer vi ett systemtänk som tar tillvara på regionalbanornas betydelse i den här utvecklingen och hur kan vi lösa fordonsfrågan?

K2 arrangerar doktorandseminarium i anslutning till Persontrafik. Flera av doktoranderna beskriver sin forskning på posters i montern Mötesplatsen i anslutning till seminarielokalerna under tisdagen.

Hör branschcheferna berätta om de fem förutsättningar som de tycker är viktigast för att kollektivtrafiken ska ha framgång i framtiden

Hur fångar vi framtidens kund? Genom mer marknadsföring, med analyser av big data eller är det ett ändrat synsätt på kunden? Bilister har en högre värdering av sin tid är kollektivtrafikresenärer, kan det var en nyckel? Kan biljettpriset eller kanske bättre komfort också vara en nycklar till framtidens kund?

The public transport authorities in the Nordic countries cooperate to benchmarking their services. The joint BEST survey results from 2017 are presented.

Report from HSL´s Solmu project (Nodes).

Dags att sammanfatta årets valrörelse: Fanns kollektivtrafikens frågor med på den politiska agendan? Vilka frågor ansågs extra viktiga och hur behandlade de olika partierna ämnet kollektivtrafik? Paneldiskussion med branschföreträdare med summering och blickar framåt.

Västtrafik shares experiences from their Innovation arena, which is one of the tools on the journey towards a more customer-centric organization.

Ruter shares the secrets of redesign in their mobile ticketing app.

Persontrafik och Res- och TrafikForum har arrangerat en filmtävlingen ”Best of Nordic Public Transport”. I samband med fikapausen presenteras vinnaren i tävlingen. Syftet med tävlingen är att inspirera till interaktivitet, visa goda nordiska exempel och skapa en brygga mellan Persontrafik 201$ och UITP Global Summit 2019.

Juryn består av Caroline Ottosson Trafikförvaltningen SLL, Helena Leufstadius Svensk Kollektivtraflk, Anna Grönlund Sveriges Bussföretag, Dan Ågren Persontrafik och Thomas Dietl Res- och Trafik Forum/Nordiske Medier. Juryns beslut kan inte överklagas.

Sista dag för att skicka in tävlingsbidrag 24 september, 10 filmer kommer att nomineras och klippas ihop till en längre film med goda exempel från den nordiska kollektivtrafiken. Filmen är sedan den samlade nordiska kollektivtrafikbranschens utmaning inför UITP Global Summit 2019 i Stockholm — vilka goda exempel visas då från övriga världen?

https://www.rt-forum.se/article/view/614651/filma_och_vinn_ett_seminariepass_till_uitp_2019

Panel discussion with Q&A.