Vattenvägarna finns redan och många önskemål om nya linjer kommer upp regelbundet. Vad är det som gör att inte fler färjelinjer trafikerar i våra vatten? Vilka möjligheter och hinder ser olika aktörer? Frukost finns till dem som anmält sig i förväg. Anmälan är nu stängd, men du är välkommen att komma och lyssna utan frukost om du har seminariepass.

Oscar Carheden, Strömma, har arbetat med att utveckla kommersiell trafik både på land och vatten med bland annat "hop on hop off"-koncept inom sightseeing i flera nordiska storstäder. Han kommer dela med sig kring sina erfarenheter kring vad som begränsar och vad som skapar möjligheter för att få privata initiativ att investera i en utökad trafik på vattnet. Såväl skärgårdstrafik som mer hamnnära stadstrafik som binder samman stadens attraktioner och knutpunkter.

Karl Garme är teknologie doktor och arbetar med vattenburen urban mobilitet och forskning om skrovbelastningar och arbetsmiljö på höghastighetsfartyg vid KTH Marina system i Stockholm. Han kommer att tala om några olika projekt han driver i samarbete med Vattenbussen AB, KTH INDEK, VTI, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, SLL och kompetenscentret Lighthouse, för vattenburen kollektivtrafik.

Sonny Österman är strategisk planerare på Trafikförvaltningen SLL. Han kommer att tala om den allmänna kollektivtrafiken på vatten, i Stockholms län. Dels genom att beskriva nuläget och dels genom att ge en inblick i trafikförvaltningens långsiktiga planering.

Hur reser man på landsbygden i framtiden? Hur hänger tillgänglighet och rättvisa ihop? Hur funkar den anropsstyrda trafiken i Sverige idag? Under denna punkt har vi dels ett resonemang kring hur man kan mäta rättvisa och tillgänglighet utan att trassla in sig. Vi får också ta del av resultaten från Taxiförbundets uppdaterade rapport om den anropsstyrda trafiken "Sveriges hemligaste kollektivtrafik".

I Juni överlämnade utredaren Anna Ulfsdotter Forssell utredningen ”Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare regler och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål ”(SOU 2018:44).

Under seminariet kommer Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv gå igenom förslagen och vad dessa kan innebära för företagen och upphandlare. Magnus Ljung, SKL, går igenom vad förslagen kan innebära för SKL-perspektivet. De bestämmelser som sannolikt påverkar offentlig upphandling i transportsektor mest är förslagen på processkostnadsansvar.

Sylvia Lindén kommer att tala om ämnet tidig dialog, vilka möjligheter finns mm.

Det pågår idag ett antal BRT-projekt i Sverige. Helsingborgsexpressen och Karlstadstråket är två aktuella exempel, som vi kommer att få höra mer om under seminariet. K2 har utvecklat verktyg för bedömning och utvärdering av BRT-projekt om de verkligen uppfyller kraven på en BRT-standard.

Vilka är utmaningarna när offentliga och privata aktörer ska samverka för framtidens kombinerade mobilitet?

Det byggs spårväg i flera städer runt om i Norden och en spännande utveckling pågår. I vilka städer byggs det och varför har de städerna valt att satsa på just spårväg? Bernd Reuss från Light Rail Day ger oss en överblick på de projekt som är igång just nu i Norden, medan Patrik Hesselius ger oss en snabb djupdykning i Uppsalas spårvägsplaner."

Sceptic, Enabler or Master of MaaS: what roles could and should a PTA take in the developing world of new mobility services?

Det pågår idag ett antal projekt med autonoma fordon i kollektivtrafiken i Sverige och automatiserade lösningar i bussdepåer. Seminariet belyser de praktiska erfarenheter och lärdomar som kan dras av de pågående projekten. Vi kommer även att få höra om K2-projektet ”what you see is where you get” som handlar om möjligheterna med prediktiva realtidskartor som beslutsstöd i kollektivtrafiken.

Självkörande bilar, förarlösa tåg, delningsekonomi, urbanisering och ett förändrat samhälle. Hur påverkar det oss? Danmarks Transportministerium tillsatte hösten 2017 en expertgrupp kring dessa frågor och på seminariet presenterar de vad de kommit fram till.

Förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken är av största vikt för att kunna öka attraktiviteten för resenärerna och för att skapa en kostnadseffektiv kollektivtrafik i de nordiska städerna. Seminariet tar upp två trafikföretags erfarenheter och förslag till förbättrad framkomlighet för busstrafiken. En forskarrapport från K2 visar på erfarenheter av framkomlighetsåtgärder från bland annat Köpenhamn.

Keolis kommer att presentera delar av deras framkomlighetsrapport. De kommer också lyfta samhällsnyttan av framkomlighetsåtgärder och hur den beräknas, samt ge konkreta exempel på framkomlighetsåtgärder och dess effekt.

Bergen’s contribution to the State initiated programme for "Smarter transport in Norway" is a collaboration between public and private actors. Data, smart ideas, technical solutions and insights are shared in order to benefit ordinary people – cooperation is a MUST!

Den fortsatta utrullningen av ERMTS styrs av EU, den nationella planen samt Trafikverkets interna planering. Vad kommer att hända nu? Hur kommer det med bli med bidrag för ombordutrustningen i framtiden?

Hur påverkas social rättvisa av kollektivtrafikens utformning och planering? Ta del av forskningsresultat om fördelningseffekter av kollektivtrafiken i Stockholms län.

Så här gjorde Kolumbus sin resa från att vara kollektivtrafikaktör till att bli mobilitetsutvecklare.

Kundernas förväntningar, tillsammans med den utveckling som sker inom inte minst betalfunktioner, fysiska som digitala, gör att resenärerna förväntar sig att det ska vara enkelt att betala för rätten att resa. Om fler personer ska välja kollektivtrafiken istället för bilen måste de både kunna och vilja resa kollektivt. Trafikförvaltningen SLL har de gjort det enklare genom ett nytt taxesystem och inom kort kommer resenärerna i Stockholms län att kunna betala och resa med hjälp av att” blippa” ett kontaktlöst betalkort i spärr och på buss.

Att personal som arbetar inom kollektivtrafiken har erforderliga behörigheter är en viktig säkerhetsfråga. Till bara för ett par år sedan var den en väldigt svår uppgift för trafikföretag att kontrollera förarnas behörigheter. Sedan löstes det genom tjänsten BKY. Nu utvecklas tjänsten ytterligare med bland annat funktioner som gör det enkelt för upphandlare, transportköpare och trafikföretag att uppfylla det skärpta beställaransvaret som började gälla den 1 juli 2018.

Hur blir kollektivtrafiken ett mer attraktivt yrkesval? Idag förväntas busstrafiken i storstäderna rulla dygnet runt, med hög turtäthet och i en alltmer utmanande trafikmiljö. Samtidigt uppger förarna att arbetstiderna är den viktigaste faktorn för att de ska trivas på jobbet. Detta gör att kraven på arbetsgivarens arbete med att utveckla arbetstidsförläggningen och arbetsmiljön ökar. Keolis har tillsammans med Kommunal och med stöd från forskare genomfört ett projekt som utrett hur arbetstidsförläggningen ska gå till för att vara attraktiv för förarna, i linje med forskarnas rekommendationer samt effektiv för tjänsteplaneringen. Slutsatserna från projektet har resulterat i ett antal förbättrande åtgärder som nu genomförs. Transdev och Lingio har tillsammans utvecklat världens första öppna appkurs i yrkessvenska för busschaufförer, ett verktyg för språkutveckling som baseras på bussförarnas arbetsliv. Projektet är en del av Transdevs innovationsarbete och samtidigt ett led i Transdevs arbete för att utveckla branschen och bidra till samhället. Med appen hoppas Transdev kunna locka fler till bussföraryrket och underlätta för fler att lära sig svenska.

För att utforma kollektivtrafiklösningar som är både kostnadseffektiva och kundorienterade gäller det att planera på såväl systemnivå som linjenivå. Nobina redogör för sina erfarenheter kring trafikplanering, och Skånetrafiken visar på sitt arbeta att utveckla kollektivtrafiken. Dessutom visar Urbanet Analyse exempel på hur resandet kan öka utan att kostnaderna för kollektivtrafiken ökar.

Hur kan design locka nya resenärer, samt behålla de nuvarande? Hur tänker en helt kommersiell aktör om design? Att resa tillsammans kommer bli allt viktigare för ett hållbart samhälle, ett konkret exempel på Shared Economy. För att lyckas locka vaneresenärer att byta från bil till tåg, buss och spårvagn behöver trenden matchas med morötter. Design är en delmängd bland många andra. Johan Ekman har två koncept. Ekmanresor som arbetar B2C. temafärgen för detta är blått. Andra konceptet är Ekmanbuss som arbetar B2B. I båda koncepten ingår även guldfärg för att betona exklusivitet. Han kommer även beröra svårigheter med att få tillverkare att förstå designens betydelse i form av bl.a ökad kundnöjdhet, eller gäst som Johan brukar säga. Johan Larsvall har en gedigen erfarenhet att hjälpa tillverkare och trafikoperatörer att skapa en attraktiv resandemiljö, med hög nivå på estetik och komfort. Det har lett till en rad internationella designutmärkelser som kvitton på lyckade satsningar. Här kommer att visas exempel från samarbeten med SJ, SL, Bombardier, Arlanda Express, Stadler, Alstom med flera, hur designprocesser kan se ut. SAS har de senaste åren satsat på en ny uppdaterad design utvecklad med kunden i fokus. SAS levererar nu en tydlig ”blå” tråd som är anpassad för respektive miljö i resekedjan, digitalt, på marken och i luften. Hur har kunderna svarat på den blå tråden, och hur har SAS utvecklat sin design för att stärka varumärket och för att öka kundnöjdhet och betalningsviljan? Anna Wilson har en bred erfarenhet av flygnäringen, idag som VP Public & International Affairs på SAS. SAS har ett aktivt designarbete och har vunnit flera olika designpriser genom åren.

Hur ser framtidens bussar, tåg och båtar ut i kollektivtrafiken? Här får vi höra tankar från olika branschrepresentanter och hur de arbetar med att designa som är effektiva, mer miljövänliga och har god komfort.

Införandet av elbussar och utvecklingen av batterier och laddinfrastruktur går snabbt. Anders är en av Sveriges främsta experter i dessa frågor. Blir det dyrare med elbussar än med andra drivlinor? Vad ska man tänka på när man står inför valet att välja elbuss?

När vi planerar för det nya kollektivtrafikslaget linbana gör vi det utifrån Västtrafiks generella arbetssätt för innovation. Metoden kallas service design eller tjänstedesign. I korthet går det ut på att allt utvecklingsarbete utgår från kunden. Vi sätter oss inte för att omedelbart börja skissa på lösningar; först måste vi förstå kundernas situation, upplevelser, mål och behov. Inte förrän vi gör det kan vi gå vidare och utveckla det nya konceptet och tjänster. För att förstå vad kunden har för förväntningar på linbanan har vi undersökt vilka allmänna perspektiv de har på det nya trafikslaget och har tagit med den kunskapen in i planeringen. Vi undersöker också mer specifika frågor som t.ex hur gondolen ska vara utformas interiört för en optimal kundupplevelse eller hur man skulle uppleva förekomsten av viseringsspärrar på linbanestationerna. Syftet är att få en linbana som i så hög grad som möjligt ger kunden en trygg, enkel och smart resa

Hans arbetar i ett nationellt projekt som utvecklat över 250 försteg i Lean. Han menar att organisationer måste ha ett fungerande produktionssystem enligt lean för att överleva digitaliseringens extrema utmaningar. Vad kan vi i kollektivtrafiken göra? Hur kan man tillämpa LEAN i kollektivtrafiken? Vad ska beställare och utförare tänka på? Med utgångspunkt i exempel från branschen får vi ökad kunskap och god råd

Möt doktorander från K2 och KTH som forskar kring kollektivtrafik på Mötesplatsen. Vid denna tidpunkt kommer de att guida oss i sina forskningsfält som finns presenterade på posters i montern under alla mässdagarna.

Satsningar på kollektivtrafik ses fortfarande allt för ofta som en utgift i kommunernas, landstingens och regionernas budgeterar. Men kollektivtrafik är inget självändamål. Olika aktörer i samhället, som resenärerna, kommunerna, landstingen, regionerna och staten, drar fördel av de nyttor som kollektivtrafiken skapar. Under seminariet kommer tre rapporter att presenteras som på olika sätt visar varför det är viktigt att satsa på kollektivtrafik.

Norra Sverige har blivit centrum för fordonstester. Mörker, snö och kyla ger förutsättningar för att göra rejäla test av fordonen. För att nå järnvägens mål om 95%s punktlighet kommer det krävas många åtgärder, en viktig åtgärd är förbättrade testmöjligheter både på nya och modifierade tåg. Hör om hur Rail Test Nordic arbetar för en kommersiellt driven testbana mellan Jörn och Arvidsjaur för att öka tillgänglighet och säkerhet i tågtrafiken.

The Norwegian railway reform opens up for competition on the complete Norwegian passenger rail network. A goal of the reform is to become more customer-oriented, to get more value for money, and to integrate rail services more efficiently with other mobility modes.

I juni presenterades ett förslag om förändringar som berör färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor och riksfärdtjänst. Hör deltagare i utredningens expertgrupp berätta om förslagen.

How North Jutland PTA, Aalborg, turned their classic Public Transport plan into a Mobility plan.

Hur bokar kunden sin resa i framtiden? Kan bättre ruttoptimering spara kostnader? Vad efterfrågar framtidens kunder inom anropstyrd trafik och serviceresor? Är framtiden kanske redan här?

Trafikverket tar vartannat år fram en basprognos för transportsystemet som visar resande och godsflöden i Sverige. Den senaste basprognosen gäller för 2040 och bygger på att investeringarna i plan 2018-2029 genomförs. Eftersom järnvägen har begränsad kapacitet på många delar är en viktig del vilket tågtrafikutbud som kan förutsättas givet att endast planen genomförs, något som Trafikverket kommer att berätta om under presentationen.

The SPACE project counts on 45 UITP participants from 18 countries aiming at placing public transport at the centre of the autonomous vehicles. Cities need to prepare for the transition, and the revolution of AVs is not about introducing a new technology, but about benefiting from the technology to change our approach to mobility and our travel behaviour.

Why do some people use public transportation often? And why do some actively choose not to use it? These are the main issues in a large anthropological analysis titled “Why I choose public transportation”. The answers lie in a complex interaction between three basic parameters: our perceptions, our competencies and the current availability of transport solutions. In order to change ingrown mobility choices we have to start with these three parameters.

Hur kan modern forskning kring beteendevetenskap hjälpa resenärerna att välja kollektivtrafiken? Med avstamp i nobelpristagarna Daniel Kahneman och Richard Thalers forskning lär vi oss hur nudging kan vara ett verktyg för ökat kollektivt resande. Vi får också insikt i några branschprojekt om nudging, vad som planeras och vad som varit framgångsrikt.

Årets bästa examensarbete på temat ”Kollektivtrafik på väg” koras. Juryn består av Helena Svensson (K2) ordförande, Lars Annerberg (Sveriges Bussföretag) och Lars Sandberg (Svensk Kollektivtrafik)

Samverkan skapar förutsättningar för kollektivtrafiken, men varför och hur? Forskning visar att det finns ett stort behov av samverkan mellan offentliga planeringsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå, samt mellan offentliga och privata aktörer. Det handlar till exempel om kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper och fastighetsägare för att nämna några.

Stockholmregionen växer och alla som bor i eller besöker länet ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Nu bygger vi ut tunnelbanan för att möta behoven från en växande region. Föredraget kommer att berätta om projektens utmaningar och framdrift samt hur trafiken kommer att fungera när allt är klart. Vi kommer även beskriva den utbyggda tunnelbanan som en del i Stockholms framtida kollektivtrafiksystem.

Hur kan man arbeta med om Mobility management och påverkansarbete för att få resenärerna att välja kollektivtrafiken när man reser till arbetet?

Allt vi gör bygger varumärket. Låt dig inspireras av goda exempel, forskning och en internationell utblick som belyser hur vi i branschen skapar rätt förväntningar och upplevelser hos kunderna.

Hur kan vi förenkla upphandling? Utredningen om förenklade upphandlingsregler har haft i uppdrag att föreslår förenklingar och minska antalet överprövningar. Hör den särskilda utredaren berätta om sina förslag. Vilken effekt har resandeincitament på resandet, kundnöjdheten och relationen mellan beställare och utförare? Vad säger forskningen i denna fråga?